Sofia Karlssons blogg från Sydney

Posts Tagged ‘Pernola’

Jobbet går vidare och vi kämpar på. Benen börjar kännas bättre medan ryggen känns lite värre. Beror väl på att det inte bara är muskler där som ömmar skulle jag tro. Idag har jag gjort 18 rader med vinrankor. Varje rad bestod idag av runt 250 rankor så det blev 4500 rankor på en dag, snacka om enformigt;) Det jobbigaste idag var dock att vår chef gick runt och hotade att sparka oss om vi inte gjorde jobbet ordentligt. Detta är inte något nytt direkt då vi har hört om flera som fått sparken om de inte lyckats rensa plantorna perfekt. Väldigt tufft att jobba under de förutsättningarna; att man hela tiden är orolig för att göra något fel och känner att de går och tittar över axeln på oss… Well well, vi får se vad de säger imorgon, om vi har något jobb kvar eller ej…

Min arbetsplats

Arbetsplatsen ur en annan vinkel

Snygga arbetskläder;)

Igår, söndag, tog vi en dag ledigt och vilade upp oss. Började med en välförtjänt sovmorgon och sedan vid lunchtid åkte vi till Mount Garbier, en stad på runt 25 000 invånare som ligger 5 mil söder om Pernola (som bara kan stoltsera med 1500 invånare). Där gick vi först på bio och såg New Moon. David tyckte att den var kass medan jag ändå tyckte att den var ok. Historien är ju ändå väldigt söt på något sätt, vampyrer och varulvar till trots;) Därefter åkte vi och handlade mat på en större supermarket eftersom den vi har i Pernola är svindyr. Vi åkte även och tittade på en fin sjö som bildats vid ett vulkanutbrott. Väl tillbaka hemma blev det lite läsning och film innan jag stupade framåt halv tio… Lyssnade dock även lite på damernas skidstafett från Beitostölen, tusan vad grymma de är! Ska bli intressant hur jag ska få ihop det med att följa OS här nerifrån, tror det är typ 18 timmars tidskillnad mellan oss och Vancover. Risk för tidiga morgonar med andra ord.

Jag och "Blue lake"

Blue lake

Nu är vi framme i South Australia! Resan gick bra ner. Vi körde först till Melbourne vilket tog sidådär nio timmar och var ungefär 100 mil. Väl i Melbourne anmälde vi oss på en arbetsförmedling som fixar fruktjobb men eftersom det lät som om det skulle dröja någon vecka innan de drog igång där och vi var sååå sugna på att börja jobba direkt drog vi vidare till Pernola, South Australia, dagen efter. Resan från Melbourne tog en fem-sex timmar varav minst 1,5 bestod av att ta sig genom Melbourne. Städerna här nere är utspridda på en väldigt stor yta, antagligen beroende just på att det finns en del yta här..

Många lååånga raka vägar

Väl i Pernola körde vi till vår kontakt här nere och deras kontor där vi fyllde i en massa papper, blev tilldelade boende och blev tillsagda att vi kunde börja jobba dagen efter. Toppen tänker vi och sätter ossi bilen för att köra till boendet. Bilen startar, 1,2,3 sekunder går och sen STOPP. Den dör!!! Och sedan vill den inte starta igen. What?? Stor förvirring uppstår… Vår fina bil som vi redan lagat för 6000 kronor och som gått fint sedan Sydney ger upp väl när vi är framme! Det fick en del tårar och två sorgsna hjärtan till följd. Som tur var fick vi hjälp av vår arbetsgivare som igår hjälpte oss att bogsera bilen till en mekaniker som har lagat den idag. ”Emission coil”-en (vet inte det svenska namnet, men den har med det elektriska och göra och ser till att det blir gnista i motorn så den startar…) hade tydligen givit upp, något som inte är helt ovanligt på dessa bilar fick vi veta. Vi börjar bli riktiga experter på begagnade gamla bilar;) 150 dollar gick det på vilket ändå kändes ok i sammanhanget.

Över till jobbet som vi gör då istället. Två dagar har vi jobbat hittills och det vi gör är att med en sekatär och våra händer dra bort kvistar och grenar som växer upp på vinrankornas stammar. Man vill inte att det ska växa ut något under ca 1-1,5 meters höjd för ”vinrankor är lata” och i så fall skulle alla vindruvor komma nära backen och då blir det ju inte bra. Vi står därmed böjda hela dagen och drar/knipsar bort grenar. Vi får betald per rad vinrankor som vi gör och varje rad är värd olika beroende på antal rankor och hur mycket som behöver tas bort. Lönen är väl inget vidare med tanke på hur hårt jobb det är men vi hoppas på att i alla fall kunna tjäna 100 dollar per dag per person.

Igår var det sjuuuukt varmt här nere. 40 grader(i skuggan) och strålande sol och helt olidlgt med andra ord. Till detta tillkommer att vi måste ha på oss långarmad stjorta och långbyxor när vi jobbar (också hatt och solglasögon är obligatoriskt). Jag tror vi drack en 5 liter vatten per person och var ändå helt svimfärdiga. Men vi överlevde. Idag har det istället regnat så att vi riktigt frös innan vi gick hem. Vad vi har förstått har detta dock varit två extrema dagar och i vanliga fall ska det ju så här års vara runt en 25 grader kanske så vi hoppas på lite stabilare väder. Måste jag välja tycker jag i alla fall att regnet idag var 100 gånger bättre en värmen igår… Över till hur jag känner sig i kroppen efter två dagar; ryggen är totalt stel och gör ont, låren skriker, knäna ömmar, den mesta av huden på händerna är bortskavd osv. Vi har dock fått höra av våra huskamrater att det vänder lite efter en tre dagar när man vant sig. Jag håller tummarna!

Vi delar hus med två engelsmän, en italienare och en korean som också jobbar med oss. De är mycket trevliga men huset är grymt skabbigt. Fattar inte vad de håller på med här nere, tror inte att man hittar ETT hus i Sverige av lika dålig standard. I och för sig är det ju svårt med alla flugor, spindlar etc som bara inte vill hålla sig undan. På tal om det; spindlar och flugor finns överallt när vi jobbar. Det sitter en 20-30 flugor permanent på ens rygg och spindlar (stora!!) har gjort nät mellan rankorna som man måste ta sig igenom.. Tusan var hård jag kommer vara när jag tagit mig genom det här, fearless var ordet;) Tydligen ska inga av spindlarna vara jättefarliga i alla fall. En, red back spindeln, ska tydligen kännas som en elchock om man blir biten, men that’s it blev vi tillsagda. Som att en elchock inte är tillräckligt undrar jag?? Tror inte det kan vara så vanligt att någon blir biten i alla fall.. Oroa er inte!

Vårt rum

Vi bor granne med ett motel så vi har köpt internetuppkoppling av dem. Kändes väldigt bra att få tag på det för först verkade det som att biblioteket var enda chansen och det har bara öppet till fem så det är svårt att hinna dit efter jobbet. Men nu är det ju lugnt med andra ord och jag kan fortsätta uppdatera er om mitt liv!

Vi jobbar mellan fem (obligatoriskt) och sju (valfritt) dagar i veckan och ska därför jobba imorgon lördag också. Satsar dock på att vara lediga på söndag. Så 06.15 ska vi vara på kontoret imorgon för avfärd ut till våra vinrankor… Ska ta med kameran imorgon så att jag kan dokumentera vårt jobb!